Om ni ska lägga tid på en enda pod den här veckan eller ja, ens det här året, så är veckans avsnitt av Punschverandan det som ni ska lyssna till. Vi träffa 93-åriga Gabriella Kassius som växt upp i andra världskrigets Ungern och där jobbat för självaste Raoul Wallenberg med att hjälpa folk undan tyskarna.
Berättelsen blev så lång att vi har nödgats klippa upp den i två delar. Vi får följa Gabriella från första barndomsminnena till hennes arbete på Internationellt kvinnocentrum där hon än idag arbetar 12 timmar i veckan. Vi slås av häpnad av detta intellekt och levnadsöde och vi tror att vi under de sammanlagda nära 3,5 timmarna yttrar max 50 ord var. Det här är Gabriellas historia och ni är nästan skyldiga att ta del av den. Välkomna till en annorlunda Punschveranda som ger er sanningar vi behöver veta.

IMG_1182

IMG_1165

Gabriella med sin Torsten på deras bröllopsdag

IMG_1178

Gabriella med sina bästa vänner, ”dagboksvännerna”

IMG_1175

Gabriellas klass 1940-41

IMG_1168

Gabriella som liten flicka

IMG_1170Gabriella under perioden då hon jobbade med Raoul Wallenberg

bcg4

Vi har haft mycket av en mysfaktor i Punschverandan hitintills. Nu bryter vi ny mark även om sagan har ett fantastiskt slut.

Eila är 8 år gammal. Sedan flera år tillbaka har hon levt i levt skräck och förtvivlan. Hennes hemland håller på att jämnas med marken i ett brutalt krig. Hon har sett sin stad förstöras av bomber. Hon har fått springa över fält mitt i natten för att ta sig till skyddsrum under bombräder när vinterkylan rivit hennes hud röd, endast iklädd ett lakan som hon sovit i. På morgonen ser hon ut över fälten där hon sprang i natten och då ser hon de kamrater som aldrig klarade sig hela vägen till skyddsrummet. Vänner som aldrig kommer springa mer. Eila lever av det hon hittar på gatan. Hennes mamma är borta och hennes älskade styvfar är långt borta vid fronten. Hennes bröder är försvunna. Hon är ensam. Året kunde varit 2015 och platsen flera hundra mil bort från Sverige men det är det inte. Det är 1942 och knappt 50 mil från där vi nu sitter i ett soligt kök och intervjuar Eila Lindholm, flyktingbarn från andra världskrigets Helsingfors i Finland. Det här är en historia som är mer än 70 år gammal. Men det är också en historia som händer precis här och precis nu.

IMG_0951En leende Eila i 40-talets Stockholm

IMG_0972

Eila 82 år

IMG_0949

Eila med mamma och moster

IMG_0946

Barnhemmet i Jämtland